*Det är lite av en utmaning det här att skriva på distans. Befinner mig just nu i ett soligt Berlin men det kommer minsann ett inlägg ändå.
*Sommar är ju en tid då många liksom jag flyr hemmet och hamnar på semesterorter runtom i världen. Andra hyr stugor och myser där hela semester igenom. Efter någon dag har man fått sällskap av en otroligt kelig och tillgiven katt som man mer än gärna tar hand om. Anar ni vart jag är på väg? Just det, sommarkatter. Detta sorgliga fenomen återkommer varje år och den stora boven är ren okunskap; skrönor såsom att katter klarar sig bra i det vilda, katter är rovdjur och kan hitta mat på egen hand, katter har nio liv och så vidare. Men det är så fel, fel, fel. Vi på katthjälpen vill sprida information om vad som egentligen händer med dessa små sötingar efter att semesterfirarna åkt hem. Och det är många gånger ingen rolig historia det.
*Såhär kan ni hjälpa till! På vår hemsida finns olika blad som är färdiga att skriva ut. Ett är om sommarkatten Liv som ni hittar här och vet ni om ni har en anslagstavla i närheten av där ni bor så vore vi jättetacksamma om historien om Liv hamnade just där. Hjälp oss att sprida detta så att katterna slipper lida.
*Mobilen min kacklade i vanlig ordning imorse klockan sju, men det hade den inget för att den gjorde eftersom jag inte alls befinner mig i Malmö just nu. Även vi katthjälpare behöver lite semester och just nu unnar jag mig lite sol och bad vid sommarstugan så det blir inget senaste nytt från katthemmet. Men det blir ändå katter i det här inlägget må ni tro.
*Det är kanske någon som undrar var alla katterna kommer ifrån och hur de kommer in. Förra veckan berättade jag lite kort om hur vi fångade in Binkie och hur vi trodde att han var hon och hette Bianca. Här kommer en annan infångningshistoria om en kattmamma och hennes två ungar.
*Oftast är det slumpen som gör att vi får reda på var katterna finns. En i föreningen handlade i en trädgårdsbutik utanför Malmö och fick då reda på att de hade ett gäng katter därinne. En hane som var jättetam fångades in ganska omgående. Kvar fanns sedan honan och hennes två ungar. Då de höll till inne på lagret var personalen oroliga för dem så de vågade inte köra med truckarna därinne ifall att.
*Första ungen, Ralf, fångades i en vanlig hundbur vid ett tillfälle och sedan kom vi tillbaka för att fånga in resten. Vi gillrade fällan på så vis att luckan föll ner om vi drog i ett snöre. I annat fall kan fällan gillras så att luckan far ner när katten kliver på en platta längst inne i fällan. Men eftersom vi villa kunna styra luckan så valde vi det första alternativet.
Mamma Physalis (bor man i en trädgårdsbutik får man ha ett botaniskt namn eller hur?) och lille Magnusi ringen.
*Det kan sedan ta allt från bara ett par minuter till flera timmar innan de går i fällan. Allt beroende på hur hungriga och nyfíkna de är. Lille Magnus var inne med huvudet ett par gånger men ändrade sig ständigt igen. Inte förrän mamma gick in så vågade han sig ända in. Och då drog vi i snöret!
*Nästa steg är karantän för dessa två och otroligt passande nog var det gamla katthemmet tomt på katter så där fick de bo. Vi försökte återförena dem med lille Ralf men trots att de bara varit ifrån varandra i ett par dagar så var de som främlingar för varandra. En massa morr och fräs gjorde att Ralf får fortsätta bo i sitt egna jourhem tills det är dags för adoption. Både Ralf och Magnus är tingade och ska adopteras ihop.
Ralf Magnus
Physalis.
*När karantäntiden var över åkte hela familjen till veterinären. Ungarna fick varsin spruta med vaccin medan Physalis åkte på både vaccin, id-märkning och kastrering. Det visade sig att hon redan var dräktig igen men det var i ett så pass tidigt skede att det kunde avbrytas. Fler hemlösa katter är vi ju inte i behov av. Efteråt flyttade hon och Magnus till sitt nya jourhem där en liten herre vid namn Teodor redan bor. Han är en av de sk Tomelillakatterna.
Bakom soffan är det han som bestämmer.
*Efter en tid nu så har katterna börjat acceptera varandras existens allt mer. Jourhusse kelar med lille Magnus så att han blir så tam som möjligt inför adoptionen. Physalis och Teodor är fortfarande otingade så det är fritt fram till dem.
*Det var en lite speciell dag för mig idag då det är mitt sista pass på regelbundet manér. Sedan ska jag likt många andra ge mig ut i stora världen och semestra lite. Jag kommer att försöka skriva ändå, det finns alltid något att skriva om när det gäller hemlösa katter på gott och ont.
*Så det var lite extra kel med katterna, de som ställde upp på det det vill säga. Rackartuss och Tindra var som vanligt samarbetsvilliga.
Gos och mys.
Tindra med en typisk ungdomlig hållning.
*Viola satt på en stol och bevakade mitt jobb med att rensa hennes och Teas låda. När jag sträckte fram mobilen för att ta en bild på henne så kunde hon inte tygla sin nyfikenhet.
Vad är det där?
Går den att äta?
Fast jag kan sitta fint också.
*Stackars Minna och Manja bodde i fel bur. Det var dess tur att bli ordentligt städad med allt vad dammsugarmonster och moppdemoner heter och då ville de två damerna inte vara kvar. Men väl tillbaka såg det ändå ut som om de uppskattade en ren och fräsch bur.
Manja.
Minna.
*Vi ska börja med ett nytt insamlingskoncept som består av den här tunnan.
*Den kommer att stå på Malmborgs på Erikslust från och med imorgon så att om man "råkar" köpa för mycket kattmat när man handlar så står den här och tar emot. Vi hoppas att så många som möjligt vill hjälpa till.
*Avslutar med de hetaste ställena på hemmet, det är här man ska hänga om man är något.
Platsen bredvid tunnan med mat är ett självklart "häng" tycker Tiara.
Stjärna trivs bäst om hon får byta rum och lägga sig i soffan.
*Bästa platsen alla kategorier är i fönsterkarmen i köket och väl däruppe ska man sikta in sig på kartongen för att få optimalaste utsikten. Daisy lyckas gång på gång erövra den.
Saga och Esther får sträcka ordentligt på sig för att kunna se något.
*Alba och Tuss bor numera i samma bur och de stormtrivs ihop. Båda två går ypperligt att klappa och i ärlighetens namn kan de inte få nog av att bli klappade. Stundtals verkar det dock vara lite trångt i buren och jag har suttit en stund och undrat vad Alba egentligen säger till Tuss när hon ser att kompisen tar upp all plats uppe på hyllan. Vad tycker ni att hon säger?
*Vi har en nykomling på katthemmet, en alldeles genomsöt, liten påg som är tämligen skygg och försiktig. Han var ändå framme när jag kom på morgonen och lät mig ta några lagom närgångna bilder på honom.
Det är lille Binkie som flyttat in vägg i vägg med Stjärna.
Stora observerande ögon.
Små söta huggtänder har han.
*Han har en liten smålustig historia bakom sig. Vi fångade in ett gäng katter vid Stadion, en efter en kom de in och till sist var det bara en hona, Bianca, kvar. Denna Bianca ägnade vi timmar och åter timmar åt att fånga. Vi var ute mitt i natten och försökte för hon skulle vara så hungrig som möjligt. En gång stannade en polisbil och undrade vad vi pysslade med. Men så gick hon i fällan till slut, då hade vi bara varit där i några minuter. När hon sedan skulle kastreras visade det sig att Bianca minsann inte var en Bianca utan en Binkie, en hane.
*Det är inte första gången som vi tagit fel på honor och hanar. En påg i ett av våra jourhem verkade först vara en hona men är nu utan tvekan om en Teodor och vår käre Mysen hette först Mysan av en viss anledning.
*Idag var det en betydligt "vanligare" måndag på katthemmet. Grejerna hamnar allt oftare på sina rätta platser och katterna har kommit över den värsta chocken sedan flytten. Vissa verkar till och med trivas bättre här än på förra hemmet. Baloo är en som lever ut lite mer och äter bättre.
Fast myste järnet gjorde han visserligen även förut.
*Mamma Daisy visade var den bästa fönsterplatsen är.
Det är många fåglar att hålla reda på där utanför fönstret.
*Minna och Manja har också börjat visa sig lite mer, framför allt Manja som bjöd på dagens synvilla.
Ja, hörni gott folk. Tror ni att det är min svans eller inte?
*Ställets gulleplutt Tusse-mys var som en tappad boa. Tappad för att han var längs benen hela tiden och kelade, jag höll på att skicka iväg honom några gånger med en bredsida. Han har kommit till ro och gillar att mysa ihop med brorsan Mysen.
Tusse-mys och Mysen.
*Sen vet jag inte om Mysen uppskattade brorsans närvaro helt och hållet.
*Tindra visade prov på avancerad sovstil och gjorde så även idag.
*I veckan kommer nya katter in till hemmet och därför ska bästisarna Tuss och Alba få flytta ihop till en bur och det har de inte alls något emot. De hälsar jämt påå hos varandra och och trivs i varandras sällskap.
Alba.
Tuss.
*Damerna Viola och Tea fick gå själva runt i lokalen för att kolla in alla vinklar och vrår medan vi tvåfotingar åt lunch. Och vinklar och vrår hittade Tea för när vi skulle ha in dem igen så gick det inte alls att hitta henne. Gick igenom alla ställen säkert fem gånger innan jag hittade stället som jag uppenbarligen inte gått igenom och det var bakom alla kattsandskartongerna. Där bakom for det fram ett grått streck som försvann in hos Viola. Sedan låg det en lagom utslagen Tea i klösträdet.
*Nu är det inte mycket till katthem på det förra stället. Igår revs de sista burarna ner, sågades itu och slängdes på tippen. Kändes lite vemodigt men skönt ändå, nu kunde man se all skit som de stackars katterna fått bo i.
Alla burarna är nere och sågas itu för att få bättre plats på släpet.
*Uteburen revs även den ner.
Genom fönstret kunde katterna komma ut i buren. Nu är det ut i det fria.
Bort med möget!
*Så nu återstår bara finstädningen så är vi helt kvitt med det stället. Det nya katthemmet har börjat bli hemtrevligt nu, men det kommer i nästa inlägg.
*Det var ett synnerligen speciellt pass på katthemmet i måndags, det var ett helt nytt katthem ju. Och inget låg där det skulle såklart. Katterna låg för all del där de skulle.
Viola låg som vanligt i sin korg.
Rackartuss hade hittat en hörna.
Tindra låg uppe i klösen och hade det kalasbra.
Sen vände hon på sig lite. Lite.
*Det som inte låg där det skulle var framför allt handdukarna. Katterna jamade om att deras magar var de tommaste i kommunen och där stod jag med ett gäng nydiskade och lika blöta matskålar som inte gick att fylla sålänge de var blöta. Till slut hittade jag EN handduk. Under diskstället. Det var tur för det var ett väldans liv i burarna, kanske mest hos den här damen, Stjärna. Hon gormade hela förmiddagen, både före och efter maten. Här låter det som om hon säger "hej" till oss.
*En stund senare hörde man fortfarande ljud från hennes bur, men då var det något helt annat.
*Tuss var verkligen i farten och tjuvtittade lite på oss.
*Henne hade jag aldrig klappat förrän igår och då gick det så väldans bra.
*När det nu var så svårt att få katterna att gå in i transportburarna i lördags var det lite smått förvånande för mig att många sökte trygghet i just transportburarna.
Saga.
Baloo och Esther.
*Någon kollade läget i sin klös.
Hohoooo!
Jamen det var ju lilla Bella.
*Det var det för den här gången. Besök gärna vår hemsida som du hittar här. Just nu söker vi med ljus och lykta efter nya jourhem.
*Idag var det då äntligen dags för det stora flyttlasset. Vissa katter låg "färdiga" i sina transportburar så det bara var att stänga luckan medan andra krävde lite mer jobb. Två små ängsliga stackare fick vi till och med lämna kvar och så får vi göra ett nytt försök imorgon.
*På nedervåningen var det lite av lugnet före stormen. Tiara var i uteburen och myste i solen.
Man fick ju passa på. Uteburen följer ju inte med till det nya hemmet.
*Därinne var Bella väldigt nyfiken på vad jag höll på med.
Söta, söta ögon har hon!
*Sedan blev det dags för mig att köra några katter och den första rundan hade jag bröderna Tusse-mys och Mysen. Det var lugnt och harmoniskt i bilen till en början, sedan satte Tusse igång med en rejäl aria som räckte ända tills vi kom fram. Annars var det inga större komplikationer under transporterna. Här är alla "ungarna" framme och letat upp några gömställen i sitt nya hem.
Tusse-mys.
Tindra, Rackartuss och Mysen.
*Vår taktik att få in katterna i burarna var att locka in dem med mat. Det fungerade väldigt bra på många och efter någon timme hade vi bara fyra katter kvar att fånga in. Det var bland annat den damen och hennes bror.
Njaaaa, jag har nog genomskådat er här tycks Saga säga. Bakom
henne syns Baloo.
*Så vi fick helt enkelt ta till med lite kärleksfullt våld och gripa tag i dem och lyfta ner i burarna. Det var i sin tur inga problem och såhär fint satt lilla Saga i sin transport.
Jag ska ha MYCKET tonfisk efter det här!!
*Något värre var det med de två damerna Tea och Viola. De hade givetvis också genomskådat vår taktik med mat i buren och vägrade gå in.
Nej, inte hade hon några planer att göra som vi ville.
*Azalea blev adopterad häromdagen och det kan ha haft en viss nedstämmande effekt på de andra två som blev kvar. Viola låg hela tiden högst upp i hyllan och verkade inte vilja vara med på något alls. Tea försökte vi valla en stund men vi fick ge upp då hon blev så stressad lilla fröken. Så det var en tom bur på det nya hemmet.
Här ska Tea och Viola bo.
*Men i de andra burarna var det bebott. Bästisarna Alba och Tuss bor även här grannar med varann.
Före flytten.
Alba.
På andra sidan nätet bor Tuss.
*Hann inte ta så många bilder på när katterna väl hade flyttat in men det kommer mer på måndag. Här kommer några bilder på det nya hemmet före flytten av katterna.
*Det var allt jag hade att bjuda på från dagens flytt. Imorgon ska det gamla hemmet städas ur och de materiella tingen såsom möbler och diverse prylar som behövs på det nya hemmet flyttas över.
*Då var det mitt sista måndagspass på det gamla katthemmet idag. Nästa vecka kommer det att bli väldigt spännande att se hur det kommer att se ut. Jag har aldrig varit där så vi får se om jag hittar dit.
*För katterna fortsätter dagarna som om inget hänt eller kommer hända. Matskålarna ställs i transportburarna visserligen men det är allt. Och så saknas det hyllor lite här och var men det drabbar bara oss tvåfotingar som får leta lite längre efter grejerna.
*Dagens tradiga bestyr tog slut väldigt fort så jag satte mig med mitt "virke" hos kisarna. Damerna Tea, Viola och Azalea var allt för traumatiserade av dammsugaren som jag dragit omkring på tidigare så de kom inte fram. Men det gjorde dock den här damen i rummet bredvid!
Busfröet Esther var i farten!
Man får försöka komma lite närmre.
Saga ville också vara med på ett hörn.
Sen fick Esther äntligen fatt i garnet.
*Jag ville egentligen inte att katterna skulle leka alltför mycket med garnet då det var kritvitt. Vill ju för all del att duken ska bli vit. Den kommer förresten att bestå av ett antal sådana hära.
*Nästa vecka kommer ni äntligen få se hur det nya hemmet ser ut. Jag tycker själv att det ska bli jättespännande!
*Solsolig morgon och det tycker katterna är toppen. Bella var framme väldigt mycket så det blev en hel del bilder på henne idag.
Bella in the sun.
Söta lilla flickan.
*Vi brukar kalla henne för en liten mini-Stjärna och de är verkligen lika. Framför allt om de ligger likadant på samma ställe.
Bella.
Stjärna.
*Kommer ni ihåg vad jag skrev förra veckan om att klappa Viola? Kolla här!
*Jag var egentligen beredd på att hon skulle fräsa åt mig där ett tag men istället ryggade hon bara tillbaka. Den här kattflickan kommer att smälta för oss snart är jag helt säker på.
*Nu är det inte många veckor kvar i de gamla lokalerna. Katterna passade på att vara i uteburen som inte kommer att följa med till nya hemmet.
Tuss ute i djungeln.
Tiara, Stjärnas rumpa och Bella.
*På ovanvåningen packade Tindra ihop sig.
*Här ser vi sen hur hon får gå in i transportburen för att äta. Vi ställer matskålarna där för att katterna ska vänjas vid att gå in så att flytten blir så stressfri som möjligt.
*Det kan tyckas lite frustrerande att jobba på ett katthem. Den allmänna uppfattningen av en "bra" katt är den som kelar och går att klappa. Den som hälsar på en när man kommer hem och som sover hos en om natten. Det är inte helt så hos våra katter, inte hos alla än i varje fall. Små, små utveckligar är det som uppmärksammas och jag minns när jag skrev upp att Mysen hade följt laserpekaren lite med blicken och tyckte att det var en utveckling från hans sida. Och det var ju klart när den rädde stackaren hade haft fullt upp med att hålla koll på mig och inte kunnat släppa mig med blicken ifall jag skulle få för mig att göra något.
*Nu går det att klappa honom.
*Det är dessa små förändringar som gör det hela så otroligt kul och spännande. Det är därför som vi inte anser att någon katt är omöjlig att ta hand om. Förvildade katter är givetvis en utmaning men vi har flera exempel på katter som till slut lyckats få tillbaka tilliten till oss tvåfotingar. Tilliten att vi inte kommer göra dem illa som andra gjort, att de får mat och kärlek. Till slut kan de inte stå emot och det är underbart när det sker.
*Därför kommer här ännu ett klapp-klipp och den här gången är det Tea som låter sig klappas av mig för första gången.
*Den superhemliga Viola som bor i samma rum är inte lika superhemlig längre. Det är faktiskt inte helt ovanligt att hon är den som sitter längst fram vid dörren när man kommer förbi. Hon är fortfarande väldigt skygg om man kommer i närheten men i måndags var hon bara tvungen att nosa på mitt finger när jag stack den igenom nätet på dörren. Det har aldrig hänt mig förut. Nu väntar jag bara på den dagen då det går att nudda henne utan nät emellan. Och klappa henne, för det ska jag göra!
*Bättre sent än aldrig så här kommer ett inlägg om måndagens pass på katthemmet. Vi hade lite besök på morgonen och det var lite spridda skurar hos misarna vad de tyckte om det. Rackartuss såg lite tjurig ut, precis som om han inte hade fått piffa till sig tillräckligt inför besöket.
Jag hade ju tänkte borsta öronen lite!
*En annan som tramsade till sig när vi hade främmat var Tindra. Henne hittade jag lite varstans. Först bakom alla burkarna i hyllan.
Pssst! Berätta inte för någon att jag är här.
*Sedan satte jag igång med de vanliga bestyren med bland annat rensning av lådor och när jag drog fram den ena lådan så hittade jag Tindra igen:
Ja, det är väl klart. Du avslöjade ju mitt förrra gömställe.
*Tindra är enda honan i det här rummet då hon bor ihop med grabbarna Rackartuss, Tusse-mys och Mysen. De kommer alla bra överrens och särskilt Rackartuss verkar vara lite av en teambuilder då han gärna är ihop med någon av sina kompisar i rummet. Gärna så många det går på en gång.
Mysen, Tusse-Mys och Rackartuss.
*De är fullt klappbara alla katterna nu i det här rummet. Mysen funkar bäst när han ligger uppe i hyllan, när nere på golvet ville han helst vara ifred. Tusse-Mys kan inte få nog av kel och gnider nästan sönder benen på en, han går ju dessutom utmärkt att bära. Rackartuss-rackarn har också gått från att vara tämligen reserverad till väldigt kelig och gosig. Han är som ett gosedjur i plysch. Tindra går att klappa när hon inte är upptagen med att leka. Här umgås hon med en fjärde kompis i rummet.
*Vi ska ju flytta och försöker förbereda katterna på bästa sätt. Matskålarna placerar vi inne i transportburarna så att katterna ska vänjas vid dem. Ibland provar vi att stänga luckan för att ta det ytterligare ett steg. Funkar bra ibland, mindre bra andra gånger.
*Minna och Manja verkar tycka att de ska åka i vanlig kartong när det väl är dags för flytt.
Minna.
Manja.
*Tiara tog allt med ro.
Today I feel like not gonna do anything...
*Hon är tillsammans med Tusse-Mys den keligaste katten hos oss. Hon är jättelätt att klappa, kanske mest för att det är det bästa hon vet. Och räkor såklart.
*Inne hos familjen mys satt Daisy och tittade drömmande ut genom fönstret. Kanske funderade hon på hur det kommer att se ut på det nya katthemmet.
Hmmm, jag ska ha ett stort klösträd, en mysig filt och absolut ingen
dammsugare!
*Fast det är sanning med modifikation. Daisy är den av de fyra katterna i det rummet som brukar ta det coolast när jag drar fram dammsugaren. Baloo brukar däremot sticka i vild panik.
Baloo.
*Man har förresten lagt till en funktion på bloggens statistiksida, nämligen när ni väljer att besöka bloggen. Katter är ju nattdjur och så verkar även ni vara.
*Äntligen var det dags med ett "vanligt" inlägg från katthemmet. Visserligen är ingen dag som vanligt där för när man tror att saker och ting är som vanligt så kan man ge sig tusan på att det ändrats. Idag låg sakerna lite här och var pga den stundande flytten.
*Även katterna låg lite här och var. Inne hos ungarna var Mysen lite hemlig.
Nej, men här syns väl inte jag?
*När jag kom dit nästa gång så tyckte jag att det var något som var annorlunda ställt i klösträdet.
Mysen och Tindra låg sida vid sida där uppe. Mysen, som annars bara brukar ligga
uppe på hyllan och trycka, provade på något nytt.
*Något som blivit som vanligt är att bära omkring på Tusse-mys. Han kallas så nu, för nåt fräs var det längesen som man hörde från honom. Det går faktiskt att bära honom ganska länge och han verkligen älskar att kela. En helt makalös resa han har gjort då han bara för några månader sedan tillhörde en av de skyggaste på bygget. Nu kan han inte få nog av en. När man minst anar det så är det någon som kelar med ens ben och jag vet inte hur många gånger som jag nästa sprang omkull på honom. Den som adopterar honom kommer få en alldeles genomgod kelgris.
Sötnosen med vita "nappen".
*Tindra har gått och blivit ganska stor nu.
Titta! Såhär lång är jag nu!
*Hon ville hemskt gärna hjälpa till med disken. Eller var det purfärskt vatten som hon var ute efter?
*Idag blir det ett annorlunda inlägg. Vaknade med en otrevlig känsla i magen och det gav inte med sig så jag fick snällt bli hemma och kurera mig istället. Nu mår jag bättre, men något pass på katthemmet blev det tyvärr inte idag. Fast jag tänkte dock göra ett försök till ett blogginlägg ändå.
*Aktuellt för Katthjälpen just nu är Miss Mjaus kampanj som skänker pengar till katterna i vår verksamhet. Det finns smått och gott för både fyrbenta och tvåbenta. Miss Mjaus shop hittar ni här.
*Sedan är det bara en kort tid kvar innan vi har flyttat in i nya lokaler och det ska bli så spännande. Manja brukar öva på att packa ner sig.
Packad och klar. Klicka på bilden för att se hur du kan hjälpa till med flytten.
*Det var måndag igår med en vanlig dag på kattjobbet för mig. Eller den skiljde sig något mot övriga faktiskt. Jag fyllde nämligen år och bjöd på gott åt både två- och fyrfotingar. Päronrullar till människorna och katterna fick räkor. Oh, vilken fest det blev av det. På nedervåningen var det Tiara, Tuss, Stjärna och Bella som var hetast på gröten, eller rättare sagt räkorna. Bella var nog den som, trots att hon hela tiden satt i sin klös, uppskattade räkorna mest. Hon kom sedan ut igen och undrade om det månne blev mer räkor.
'
En till, tack! Eller två...
*Hon var duktig och låg framme hela tiden medan jag fotograferade. Jag var ändå ganska nära henne med telefonen.
Bella in the light.
*Tuss var dock inte framme direkt på räkkalaset då hon låg och tryckte uppe i sitt favoritgömställe. Matlådorna!
Ni ser mig inte va?
*På ovanvåningen sysselsatte jag mig med Tusse-Mys-jakt. Han ville inte alls in på sitt rum när jag var färdig med lådtömning och matpåfyllning. Rackartuss var också lite krånglig men till slut återstod bara en liten trams.
Nej, jag trivs bättre här, säger Tussepysen.
*Han är numera så otroligt tam så han går att klappa och gosa länge med. Därför har det blivit lite svårt att få in honom på rummet igen. Vanligtvis vallar vi in katterna igen men om de bara kelar med ens ben så funkar inte den metoden. Laserpekare är ett annat sätt att lura in dem igen, men inte heller den lockade lille pysen något nämnvärt. Så då fick jag ta till ett tredje knep. Jag bar helt enkelt in honom från köket till rummet vilket innebär en liten marsch på ca 10 meter. Men det var ingen fara att bära honom den lilla biten och så var han inne på sitt rum så jag kunde släppa ut Tea & Co i hallen.
*Uppe på hyllan låg som vanligt Mysen och myste.
*Detta tyckte Rackartuss dåg såg mysigt ut så han ville också vara med. Frågan är om Mysen tyckte att det blev så bra.
Han ser kanske inte helt nöjd ut.
*Drog fram dammsugaren som inte alls ville samarbeta med mig. Fick bara ut en meter sladd ur eländeskapet så jag fick dra upp den som står på nedervåningen istället. Det är lite styrketräning att jobba på det här stället. Skrämde iväg de små gullen i alla rummen där jag drog fram med dammsugaren och inte helt otippat var det Tusse-tramsen som var svårast att locka tillbaka till rummet. Hans bror Mysen anslöt sig till trotsklubben.
Nej, vi vill hellre in till Saga.
*Dagens skönaste min bjöd Tindra på. Hon var för övrigt den på ovanvåningen som var gladast i räkorna.
Det ser ut som om hon fått tillräckligt för dagen.
*Då var det Valborgsmässoafton igen och det känns som om det nyss var jul. Månaderna bara springer iväg och själv står man där som ett fån och tittar på. Men strunt i det. Jag hade ju en sak till från igår att visa. Det är egentligen ingen nyhet då en liknande grej har lagts upp på vår Facebook-sida, men jag tycker att det är så stort att det inte kan visas för många saker. Alltså, det här hände igår.
*Det är nästan hög tid att halvera pysens namn till enbart Tusse. Eller byta ut fräs mot gos eller kel. Denna påg har alltså gått från en otroligt skygg och rädd katt till... ja ni ser ju själva. En otroligt tillgiven och kelig kise. WOW!
*Här min första bild av Mysen och Tussefräs. Inte så att man gick fram och klappade dem då.
Mysen och Tussefräs trycker sig allra längst in i ett hörn.
*Ha nu en trevlig Valborg allihopa. Själv ska jag låta mig däckas av förkylningen som slog till med full kraft idag. Mjau!
'
