*Det kan tyckas lite frustrerande att jobba på ett katthem. Den allmänna uppfattningen av en "bra" katt är den som kelar och går att klappa. Den som hälsar på en när man kommer hem och som sover hos en om natten. Det är inte helt så hos våra katter, inte hos alla än i varje fall. Små, små utveckligar är det som uppmärksammas och jag minns när jag skrev upp att Mysen hade följt laserpekaren lite med blicken och tyckte att det var en utveckling från hans sida. Och det var ju klart när den rädde stackaren hade haft fullt upp med att hålla koll på mig och inte kunnat släppa mig med blicken ifall jag skulle få för mig att göra något.
*Nu går det att klappa honom.
*Det är dessa små förändringar som gör det hela så otroligt kul och spännande. Det är därför som vi inte anser att någon katt är omöjlig att ta hand om. Förvildade katter är givetvis en utmaning men vi har flera exempel på katter som till slut lyckats få tillbaka tilliten till oss tvåfotingar. Tilliten att vi inte kommer göra dem illa som andra gjort, att de får mat och kärlek. Till slut kan de inte stå emot och det är underbart när det sker.
*Därför kommer här ännu ett klapp-klipp och den här gången är det Tea som låter sig klappas av mig för första gången.
*Den superhemliga Viola som bor i samma rum är inte lika superhemlig längre. Det är faktiskt inte helt ovanligt att hon är den som sitter längst fram vid dörren när man kommer förbi. Hon är fortfarande väldigt skygg om man kommer i närheten men i måndags var hon bara tvungen att nosa på mitt finger när jag stack den igenom nätet på dörren. Det har aldrig hänt mig förut. Nu väntar jag bara på den dagen då det går att nudda henne utan nät emellan. Och klappa henne, för det ska jag göra!
*Bättre sent än aldrig så här kommer ett inlägg om måndagens pass på katthemmet. Vi hade lite besök på morgonen och det var lite spridda skurar hos misarna vad de tyckte om det. Rackartuss såg lite tjurig ut, precis som om han inte hade fått piffa till sig tillräckligt inför besöket.
Jag hade ju tänkte borsta öronen lite!
*En annan som tramsade till sig när vi hade främmat var Tindra. Henne hittade jag lite varstans. Först bakom alla burkarna i hyllan.
Pssst! Berätta inte för någon att jag är här.
*Sedan satte jag igång med de vanliga bestyren med bland annat rensning av lådor och när jag drog fram den ena lådan så hittade jag Tindra igen:
Ja, det är väl klart. Du avslöjade ju mitt förrra gömställe.
*Tindra är enda honan i det här rummet då hon bor ihop med grabbarna Rackartuss, Tusse-mys och Mysen. De kommer alla bra överrens och särskilt Rackartuss verkar vara lite av en teambuilder då han gärna är ihop med någon av sina kompisar i rummet. Gärna så många det går på en gång.
Mysen, Tusse-Mys och Rackartuss.
*De är fullt klappbara alla katterna nu i det här rummet. Mysen funkar bäst när han ligger uppe i hyllan, när nere på golvet ville han helst vara ifred. Tusse-Mys kan inte få nog av kel och gnider nästan sönder benen på en, han går ju dessutom utmärkt att bära. Rackartuss-rackarn har också gått från att vara tämligen reserverad till väldigt kelig och gosig. Han är som ett gosedjur i plysch. Tindra går att klappa när hon inte är upptagen med att leka. Här umgås hon med en fjärde kompis i rummet.
*Vi ska ju flytta och försöker förbereda katterna på bästa sätt. Matskålarna placerar vi inne i transportburarna så att katterna ska vänjas vid dem. Ibland provar vi att stänga luckan för att ta det ytterligare ett steg. Funkar bra ibland, mindre bra andra gånger.
*Minna och Manja verkar tycka att de ska åka i vanlig kartong när det väl är dags för flytt.
Minna.
Manja.
*Tiara tog allt med ro.
Today I feel like not gonna do anything...
*Hon är tillsammans med Tusse-Mys den keligaste katten hos oss. Hon är jättelätt att klappa, kanske mest för att det är det bästa hon vet. Och räkor såklart.
*Inne hos familjen mys satt Daisy och tittade drömmande ut genom fönstret. Kanske funderade hon på hur det kommer att se ut på det nya katthemmet.
Hmmm, jag ska ha ett stort klösträd, en mysig filt och absolut ingen
dammsugare!
*Fast det är sanning med modifikation. Daisy är den av de fyra katterna i det rummet som brukar ta det coolast när jag drar fram dammsugaren. Baloo brukar däremot sticka i vild panik.
Baloo.
*Man har förresten lagt till en funktion på bloggens statistiksida, nämligen när ni väljer att besöka bloggen. Katter är ju nattdjur och så verkar även ni vara.
*Äntligen var det dags med ett "vanligt" inlägg från katthemmet. Visserligen är ingen dag som vanligt där för när man tror att saker och ting är som vanligt så kan man ge sig tusan på att det ändrats. Idag låg sakerna lite här och var pga den stundande flytten.
*Även katterna låg lite här och var. Inne hos ungarna var Mysen lite hemlig.
Nej, men här syns väl inte jag?
*När jag kom dit nästa gång så tyckte jag att det var något som var annorlunda ställt i klösträdet.
Mysen och Tindra låg sida vid sida där uppe. Mysen, som annars bara brukar ligga
uppe på hyllan och trycka, provade på något nytt.
*Något som blivit som vanligt är att bära omkring på Tusse-mys. Han kallas så nu, för nåt fräs var det längesen som man hörde från honom. Det går faktiskt att bära honom ganska länge och han verkligen älskar att kela. En helt makalös resa han har gjort då han bara för några månader sedan tillhörde en av de skyggaste på bygget. Nu kan han inte få nog av en. När man minst anar det så är det någon som kelar med ens ben och jag vet inte hur många gånger som jag nästa sprang omkull på honom. Den som adopterar honom kommer få en alldeles genomgod kelgris.
Sötnosen med vita "nappen".
*Tindra har gått och blivit ganska stor nu.
Titta! Såhär lång är jag nu!
*Hon ville hemskt gärna hjälpa till med disken. Eller var det purfärskt vatten som hon var ute efter?
*Idag blir det ett annorlunda inlägg. Vaknade med en otrevlig känsla i magen och det gav inte med sig så jag fick snällt bli hemma och kurera mig istället. Nu mår jag bättre, men något pass på katthemmet blev det tyvärr inte idag. Fast jag tänkte dock göra ett försök till ett blogginlägg ändå.
*Aktuellt för Katthjälpen just nu är Miss Mjaus kampanj som skänker pengar till katterna i vår verksamhet. Det finns smått och gott för både fyrbenta och tvåbenta. Miss Mjaus shop hittar ni här.
*Sedan är det bara en kort tid kvar innan vi har flyttat in i nya lokaler och det ska bli så spännande. Manja brukar öva på att packa ner sig.
Packad och klar. Klicka på bilden för att se hur du kan hjälpa till med flytten.
*Det var måndag igår med en vanlig dag på kattjobbet för mig. Eller den skiljde sig något mot övriga faktiskt. Jag fyllde nämligen år och bjöd på gott åt både två- och fyrfotingar. Päronrullar till människorna och katterna fick räkor. Oh, vilken fest det blev av det. På nedervåningen var det Tiara, Tuss, Stjärna och Bella som var hetast på gröten, eller rättare sagt räkorna. Bella var nog den som, trots att hon hela tiden satt i sin klös, uppskattade räkorna mest. Hon kom sedan ut igen och undrade om det månne blev mer räkor.
'
En till, tack! Eller två...
*Hon var duktig och låg framme hela tiden medan jag fotograferade. Jag var ändå ganska nära henne med telefonen.
Bella in the light.
*Tuss var dock inte framme direkt på räkkalaset då hon låg och tryckte uppe i sitt favoritgömställe. Matlådorna!
Ni ser mig inte va?
*På ovanvåningen sysselsatte jag mig med Tusse-Mys-jakt. Han ville inte alls in på sitt rum när jag var färdig med lådtömning och matpåfyllning. Rackartuss var också lite krånglig men till slut återstod bara en liten trams.
Nej, jag trivs bättre här, säger Tussepysen.
*Han är numera så otroligt tam så han går att klappa och gosa länge med. Därför har det blivit lite svårt att få in honom på rummet igen. Vanligtvis vallar vi in katterna igen men om de bara kelar med ens ben så funkar inte den metoden. Laserpekare är ett annat sätt att lura in dem igen, men inte heller den lockade lille pysen något nämnvärt. Så då fick jag ta till ett tredje knep. Jag bar helt enkelt in honom från köket till rummet vilket innebär en liten marsch på ca 10 meter. Men det var ingen fara att bära honom den lilla biten och så var han inne på sitt rum så jag kunde släppa ut Tea & Co i hallen.
*Uppe på hyllan låg som vanligt Mysen och myste.
*Detta tyckte Rackartuss dåg såg mysigt ut så han ville också vara med. Frågan är om Mysen tyckte att det blev så bra.
Han ser kanske inte helt nöjd ut.
*Drog fram dammsugaren som inte alls ville samarbeta med mig. Fick bara ut en meter sladd ur eländeskapet så jag fick dra upp den som står på nedervåningen istället. Det är lite styrketräning att jobba på det här stället. Skrämde iväg de små gullen i alla rummen där jag drog fram med dammsugaren och inte helt otippat var det Tusse-tramsen som var svårast att locka tillbaka till rummet. Hans bror Mysen anslöt sig till trotsklubben.
Nej, vi vill hellre in till Saga.
*Dagens skönaste min bjöd Tindra på. Hon var för övrigt den på ovanvåningen som var gladast i räkorna.
Det ser ut som om hon fått tillräckligt för dagen.
'
