Katthjälpen

En blogg om det vardagliga livet för katterna hos Katthjälpen.

Nystad nystart

Publicerad 2013-04-01 18:01:00 i Allmänt,

*Ja, men då kör vi en nystart med blogg på Katthjälpen. Marie var namnet och jag tänkte skriva om vad som händer på katthemmet på måndagar då jag är där och jobbar. Därför blir det oftast ett inlägg i veckan. Jag bjuder både på små reportage i skriftlig form men även korta videoklipp med sötnosarna. Man kan inte få för mycket katt tycker jag. 

*Idag hade jag stort fokus på de tre damerna Tea, Azalea och Viola. Väldigt skygga, men samtidigt otroligt nyfikna och framför allt lekfulla är de. 

Tea, Azalea och Viola uppifrån räknat.

*Satte mig på golvet med min virkning och flickorna var inte sena med att kolla läget med nystanet. Först ut var Tea.
 
Vad är det som ligger där?
 
Den luktar intressant.
 
*Azalea låg uppe i klösen och tittade på.
 

*Sedan anslöt även hon sig till Teas lek.
 
 
 
*Som ni ser är Tea väldigt nära mig när hon leker. Hon var så nyfiken på mina händer ett tag när jag virkade att hon var tvungen att nosa på dem. Detta utan att jag sträckte ut händerna mot henne. Hon har utvecklat sin sociala förmåga något enormt. 
 
*En annan som utvecklas sakta men säkrt är Viola. När jag började som volontär i december förra året var det alltid en mördarblick som man fick av den lilla fröken. Och inte släppte hon en med blicken någon gång, inte ens om man hade in en leksak. Hon stirrade stint på mig så att jag inte skulle få för mig att göra något dumt. Nu är det en helt annan blick hos henne. Hon är för all del fortfarande på sin vakt men man känner sig inte lika genomborrad av hennes blick.
 
Viola i sin favoritkorg.

*Hon kunde sedan inte hon heller stå emot garnnystanets magi och lade sig i klösträdet för att beskåda sina systrars lek.
 
 
/Marie

Kommentarer

Postat av: Annemo Elofsson

Publicerad 2013-04-02 19:48:04

Hej Marie.
Helt underbart att se de tre systrarna som vi var jourfamilj för när de kommit direkt från Landskrona. Typiskt att det är Tea som är främst. Så var det hos oss också. De håller på sin rangordning. Hon var alltid den som var framme och nosade på fjäderleksaken som jag lekte och klappade dem med. Du beskriver Viola så exakt med sin mördarblick. Tänk dig när hon fick skabb och jag skulle stryka slva på hennes framben. Jag penslade med lång pensel och hon skrek, fräste och stampade. Tivoli var ordet, men det gick. Känner att jag måste hälsa på hos er den 28 och återse de små flickorna. Hälsn. Annemo.

Svar: Du är hjärtligt välkommen på öppet hus. Det blir säkert ett kärt återseende. Kan tänka mig att det var en utmaning att behandla Viola ;)
/Marie
Pippi

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela